Mäster Johansgatan 12

Megafon

Jan Johansson (p), Gunnar Johnson (b), Ingvar Callmer (tr). 

Det nya skivmärket Megafons namn förpliktar till en hörbar debut på skivmarknaden, och Mäster Johansgatan 12 uppfyller onekligen kravet. I titelnumret svänger Johansson på för glatta livet med bluesharmonierna som underlag, och stöds elegant av sitt komp. Styv kuling har ett mycket snabbt tempo, vilket tillhör dess ursprung, som är I found a new baby. Johansson tappar dock inte balansen, och det gör inte hans medhjälpare heller, utan det blir en styvt gjord kuling, som inte är ett dugg styv i rytmiskt avseende om med styv menas stel. Överhuvudtaget är musiken i den här skivan avspänd med tid till mjukt anslag både i bokstavlig och bildlig bemärkelse. Spridda skurar faller det tydligen på Broadway, och där visar Johansson Basieaktig must. Yesterdays var med när intervjun med pianot skedde. Det är en intervju med en del inledande repliker, men tomt prat blir det inte.

Recension från OrkesterJournalen #12 1960, förmodligen skriven av Lars Werner